På medeltiden fanns: Linne, Hampa, Ylle, Siden, Päls, Skinn & Läder av olika kvalliteér. Bomullen som förvisso existerade kom till Sverige först under 1700-talet & var då ovanlig och dyr. Detta är vad man har hittat från det som är bevarat av medeltida modeller och tyger. Tygfärgerna på medeltiden fick man från växt- och mineralriket.
Figursydda klänningar med långa vida ärmar bars av kvinnor av den övre samhällsklassen. Man visade bl.a med de långa ärmarna & snörningen bak att kroppsarbete & påklädning hadet man jänstefolk till. Det gick ju inte att arbeta med sådana ärmar. Figursydda medeltida klänningar hade även raka snäva ärmar. Snörning i sidorna förekom i bland, men snörning mitt fram tros inte ha funnits på dessa plagg. Det högre samhället (borgarna & adeln) visade också med färger hur rika och förmögna dom var. Dom hade ofta blått och rött. Mannen bar oftast tunika (Skjorta). Sätter man kilar i alla sömmar så blir det en kjortel. Dessa 2 plagg kan kombineras hur man vill. Plaggen dekorerades med band, broderier och olika spännen. (själv sätter jag snörning i sidorna på överdelen så det ska passa alla). De lägre medborgarna bar hellång kjortel och inget mer. Matrialet på kläderna kunde vara linne, skinn, ylle, siden och päls. Benklädseln var ofta i tyg eller skinn. Jag syr byxorna i bomull. (prissak). Borgarna hade råd att ha mycket tyg i sina byxor. Dessa byxor snördes nertill och hölls uppe med bälte, rep eller liknande. Ryttarna föredrog den lösa fladdriga modellen nertill. Liksom borgarkvinnorna tyckte männen om att visa sin status i färger så som blått och rött.
VÄLKOMMEN TILL GALLERIET FÖR ATT SE EN DEL AV SORTIMENTET.